Antalet sjukskrivna med stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat med 29 procent på fyra år visar en aktuell rapport från Försäkringskassan. Denna rapport lyfts fram i Dagens Industri som tar upp ”arbetsledares och ledningens förmåga – alternativt oförmåga att säkra en god arbetsmiljö”. En utmanande arbetsuppgift beaktat inte bara företagets miljö utan också påverkan av andra omvärldsfaktorer och en generellt snabbare förändringstakt. Analysen visar att kvinnor drabbas i högre grad av utmattning och män av depression. Rapporten visar också att stress och psykisk ohälsa sprider sig alltmer till högutbildade. Försäkringskassan menar på att spridning till nya grupper kan vara början på en ny trend.
Utifrån ekonomiskt perspektiv är kostnaden för psykisk ohälsa hög vid sjukfrånvaro. Lägg till sjuknärvaro som är dolda kostnader i form av anställda som inte är sjukskrivna men som är påverkade av stress på ett negativt sätt i livskvalitet och minskad produktivitet. Att arbeta proaktivt med hälsofrämjande insatser är en god investering.
Utifrån psykologiskt perspektiv kan sägas att arbete har samband med hälsa och ohälsa. Det finns ett stort ansvar som organisation att säkra en god arbetsmiljö och ha ett hälsofrämjande ledarskap.
Stress i sig är inte farligt utan kan vara en tillgång och till nytta för att agera snabbt. Däremot är frånvaro av återhämtning farligt. Vi behöver därför prata mer återhämtning – nyckelfaktor till välmående och prestation. Forskning visar på att välmående medarbetare är mer kreativa och presterar bättre. Det är återhämtning som gör att vi har resurser. Vad är vår syn på motsatsen till prestation idag? Finns variation och en balans mellan prestation och återhämtning? Vad gör ni för att återhämta er på jobbet? Det finns såklart individuell variation och bör därför vara anpassat efter individen och situationen. Återhämtning kan vara vad som helst som gör att du går ner i viloläge, får distans och bygger upp resurserna. Är du lika noggrann med att planera in återhämtning som med dina andra aktiviteter? Återhämtning som bygger upp dina resurser för optimal prestation? Vilka är de mest gynnsamma återhämtningsmetoderna?
Hur digitalisering påverkar folkhälsan går inte att se i sjukstatistiken. Fördelarna med flexibelt arbete är många men det finns mycket att lära för att fånga upp det som går förlorat. Rent psykologisk finns risker med digital eller hybrid miljö i upplevelse av sociala relationer. Vi människor bygger relationer med varandra genom mycket icke-verbal kontakt. Vi behöver se varandra i ögonen, känna av varandras känslostämningar och kroppsspråk. Oavsett var du arbetar är arbetsgivaren alltid miljöansvarig och det är därför viktigt att ha bra rutiner för avstämningar och att stämma av hur medarbetare mår. Hur ser digitalt ledarskap ut hos er? Läs gärna om hybrida verksamheter och digitalt ledarskap i tidigare nyhetsbrev. https://peopleandleadership.com/hybrida-arbetsplatser-och-digitalt-ledarskap/
Sist men inte minst är det viktigt att som ledare vara öppen och nyfiken på att lära sig mer och testa sig fram vad som kan vara rätt väg till en välmående arbetsplats. Vad händer om vi har mötesfria dagar på fredagar? Träning på arbetstid? Vad händer om vi inför tillgång till x coachande samtal om året? Minskar det stressen? Att experimentera och att göra det över en bestämd tid. Att någon tar ansvar för att samla in data och utvärderar. Det är få beslut vi fattar som inte går att backa. Det sänder också ut signalen att uppmuntra medarbetare att testa sina idéer.
People & Leadership hoppas och spår mer fokus på psykologisk kunskap i arbetslivet år 2024 och framåt!
Följ oss på LinkedIn och Instagram och stötta oss i spridning av kunskap i ämnet! #payingitforward
För dig som vill läsa mer!
https://www.di.se/nyheter/larmet-antalet-sjuka-med-psykisk-ohalsa-nar-rekordniva/
Harvard Business Review, How to recover from work stress according to science
